Detta inlägget kan vara det sista, men det kan också bara vara ett nytt inlägg. Det är så, kära vänner, att jag ska till London. Där alla kändisar bor i ett hus, där, ni vet. Joja, dom kändisarna ska jag träffa och ta kort med. Men innan jag kommer till London så ska jag göra det läskigaste jag någonsin kommer att göra i mitt liv... flyga. (Nej, inte själv alltså) Tänk om man inte får någon luft? Tänk om man blir instängd? Tänk om man spyr? Tänk om man får panik? Tänka om... Tänk om vi kraschar. Då missar jag ju vår konsert, den andra konserten, sommarlovet, avtackningen av John och Ninnie, allt jag skulle sagt till alla, att någonsin lära mej spela piano, att ha en egen låt på spotify (yeah, right), min 15 års-dag, moppekortet, 9:an, betyden i 8:an, gymnastiet, den nya henån skolan (vilken dom andra, som redan har sett skolan 3 gånger, är och kollar på. Jag har aldrig sett den, men jag valde efter mycket tänkande att det nog var bäst att stanna hemma och packa det sista. Men jag hörde att vi tydligen inte ska byta skola utan att vi ska till en nybyggd Ikea-lokal.. hmmm) att bli miljonär, att få en häst, att få rida på Tubbe igen, att bli skådespelare, att läsa alla böcker jag inte läst än, att skriva klart allt jag inte har skirvit än.. och berätta för mina fina vänner hur mycket jag älskar dom och zälma. Tänk om vi kraschar och jag missar det här, och säkert 1000 andra grejer till som jag har glömt att skriva, men kommer komma-på under dagen. Jaja! Äsch! Jag är ganska glad, jag. Och är en stolt ägare till en body lotion, en ny bikini och lite annat plock-plock. Och som sagt, jag vet inte om, när eller hur vi ses igen. Men jag hoppas att vi gör det. (jag syftar på att jag inte dör, inte en såndär "kom gärna tillbaka"-flik)

    

Vi kan ju låtsas som om det är normalt att jag bloggar. Även fast det inte är det. För det är det inte. Jag glider runt, vet ni. Och jag jobbar för fullt (även om jag inte alls gör det) på den andra, you know, lite nyare bloggen. ("Har vi hamnat fel" tror ni nu, fast det har ni inte. Den andra bloggen har sin glans, men den är än så länge "inte ens nybörjare på att få inlägg på sej". ) Jag är också fullt upptagen med att vara sur och grinig, få mvg i alla ämnen (vilket jag självklart får) och sjunga halsen av mej. Även om ni som läser min blogg Precis vet vad jag sysslar med, så tänkte jag att det kanske var bra om jag förnyade era minnen lite granna. Sen så är det så att jag inte tänker berätta (inte alls faktiskt) vad jag tänker hålla på med tills nästa inlägg kommer, och när det kommer, är det väl bara jag som vet.

Detta inlägget är till och med så speciellt och bra, att det får hamna i den speciella kategorin.



och mitt ibland allt speciellt, så kan ni ju få en speciell bild, på min väldigt speciella klass. Och Tore, såklart. Nejmen han går i vår klass! Självklart!

efter mycket om och men så tyckte matilda att jag var ett kinderägg och hjälpte mej med bloggen. Inte kunde jag veta att efter att man hade mobilbloggat och klickat på "ändra redigerare" så ska man klicka på den varje gång man ska blogga p å datorn. Och jag märkte att denna mening var lite jobbig att skriva eftersom jag inte en enda gång lyckades stava rätt p å "klicka". Förutom en gång! fast då skulle det stå blogga...

Alice har iallafall luftrörgitarr, gitarr har hon ja, och min hals håller på att flippa på vänster sida. Och man kan ju tro att en sträng har gått av p å alice gitarr och fjongat upp i min hals.  Fast vi är väl inte samma person? Eller? hmm.. man vet aldrig!
Fast jo, det vet vi ju.

          
                                                  
            

Att vara sjuk är inte så jätte kul, faktiskt. Ärligttalat är det jobbigt och irriterande. För man mår inte så bra.. och man kan inte kolla åt något håll utan att det ska dra i hela huvudet och ni ska inte tro att det är speciellt kul. Men på torsdag ska jag iallafall vara frisk, för då ska jag, alice och matilda på orustrevyn. Jag tror att det är orustrevyn iallafall. men kanske är det veckorevyn?

Ifall ni skulle se mej nästa gång jag går med zälma, så vet ni ju iallafall vad jag har på mej.

Lärorika grejjer man lär sej i kyrkan



Och lite fina