JOBBIGT ÖGONBLICK
va e grejjen med detta:
jag säger till matilda att vi kan prata när jag går ut med zälma. och det tycker hon låter bra. När jag går ut med zälma så ringer jag henne. Under hela vägen så pratar vi inte om så mkt, Zälma strejkar och ajg antränger mej för att inte väcka alla grannar. Dessutom så håller jag koll efter ljud, för att jag e så himla mörkrädd. och jaa, Matilda och mitt samtal bestod mest av typ sånthär:
Jag: Nu strejkar Zälma.
Matilda: mhm..
Jag: *Kom nu Zälma!* Jag håller koplet med vänster armbåge och mobilen i höger hand.
Matilda: Vah??
Jag: Jag håller koplet med vänster armbåge och mobilen i höger hand!
Matilda: mhm.. okej.
Jag: Ifall du undrade alltså.
Matilda: Jag e hungrig.
Jag: ät då!
Matilda: mhm.. nää, klockan e ju typ 1.
Jag: Okej, men Egoina åt väl råkyckling?
Matilda: det var väl bacon?
Jag: venne
Matilda: mhm, vah?
Jag: venne!
Matilda: tror det.
Ja, så gick det till hela vägen! samtidigt som jag gjorde allt det andra. och sen när jag kom in tänkte jag "åh! äntligen inne!! nu kan jag prata med matilda utan att behöva göra alla dom grejerna. skönt". och vet ni vad hon gör då? Då säger hon att hon ska på toa, och säger hejdå. Och därför mina vänner, så är MatildaPersson en apa.
